Vilken tur att det finns datorer, sitter på tåget hem från Blekinge....en två timmars tågresa som hade varit urtråkig utan dator och internet.... Men snacka om att vi är ganska beronde av datorer ändå. Jag har ca en timme kvar av min resa, så tiden går ganska snabbt ändå....
I veckan som var har jag träffat min barndomsvän och fikat lite, jag har verkligen saknat att umgås med henne. Det känns nästan som om jag hade glömt hur mycket vi har upplevt ihop och hur mycket som egentligen betyder för mig. Vi pratade om saker vi har varit med om och om saker som vi vill uppleva. Vi fanns där för varandra under våra svåraste stunder hittills i livet, våra tre år i gymnasiet var tex. inte så lätta som vi kanske hade hoppats på... så när vi väl tog studenten så var vi verkligen lyckliga! Om det är någon som jag kan anförtro mig till så är det till henne, vi har varit vänner i 16 år och vi kommer säkert att vara vänner i åtminstone i lika många till.... Det jag vill ha sagt är att jag är glad att vi fått upp kontakten som var lite "knagglig" för ett tag sedan.
Jag läser en bok av Paulo Coelho för tillfället som heter Zahiren, den berör mig verligen... han skriver liksom så vackert så att det nästan är omöjligt att ta det åt sig. Den handlar om sann kärlek och hur vi handlr i vissa situationer pga av vad kärleken gör med oss. Dessutom förklara han vad en zahir är för ngt, det är en person som tar över hela vårt liv han föklarar det ävan som så att man älskar zahiren mer än man älskar sig själv en sorts besatthet. Men han förklarar det som ngt vackert.
Dagens "tumme upp": Jag vill tacka Gud för att jag har en underbar familj och en underbar kille(nästan sambo) + bonusbarn och fantasiska vänner....
Dagens "buuu": Att vissa personer aldrig får uppleva den sanna kärleken, det är något som berör mig....
