....en liten ängel....

"Till mormor; Jag vet nu att du aldrig mer kommer att kunna prata och att du inte förstår allt vi säger...du nickar och ler för att du gör som vi gör.... Det gör ont i mig att se dig ligga där och veta att du inte kommer kunna säga vad DU känner...vi kan bara försöka förstå, vilket är väldigt svårt.. Men när jag ser in i dina ögon och du ler mot mig och jag ler mot dig, så vet jag att du finns kvar inuti dig på ngt sätt...precis som om du just vid det tillfället försökte säga ngt till mig.... Men en sak ska du veta, du kommer alltid att vara min lilla ängel och bo i mitt hjärta!"

Det är egentligen ofattbart hur snabbt ens vardag kan vända...eller rättare sagt, hur mycket som vi tar för givet... Och det är bara när det händer drastiska saker i ens liv som man stannar upp en stund och tänker lite på att vi inte ska ta så mycket för givet och bla bla bla...sen en vecka senare är vi tillbaka i samma sak igen.... För det är ju de där små sakerna som man ska ta till vara på...vilket inte alltid är så lätt, för i all hast så brukar man "missa" dem....

knepigt, jag tappade precis allt det som jag skulle skrivit här...lustigt...men, men...får väl försöka hitta på ngt annat istället... Kanke kommer på det undertiden som jag bara skriver... Eller inte!?

Varför är det alltid ngt som man mår lite dåligt av, varför kan man aldrig få vara 200% lycklig, nu menar jag att det inte ska finnas någonting alls som tynger en eller som man mår dåligt av... Tänk om alla någongång hade fått känna på den sortens lycka.... Undrar om den finns i verkligheten? Tänk så finns det någon som går runt och bara mår super bra varje dag?? Inga bekymmer överhuvudtaget.... Fast vi kanske behöver något att bekymra oss över för att kunna må bra?

Nu ska jag ta hand om min förkylning och sen sova...


Dagens "tumme upp": ...jag ska drömma om dig inatt...

Dagens "buuu": Att se mormor bara stirra ut genom fönstert, för jäkligt!